Tänker på dig återigen, som alla andra dagar, rasar ner och låter mig själv sakna. Hur du kunde lämna mig här, helt ensam och förstörd. Förstår inte hur man kan såra en person så sjukt, har ett hål i själen som blir större varje gång jag är ensam. Finns bara en som jag har berättat allt för, en som förstår mig helt. En person som håller ihop mig och gör så att jag inte går sönder. 

Jag är ganska lycklig, nu, men det finns dagar som jag bara vill lägga mig ner i sängen igen och dra täcket över huvudet. Glömma allt och glömma all skit, men går som väntat alltid upp, klarar mig igenom dagen och går och lägger mig igen. Men det finns även dagar som jag mår så oerhört bra, och dom dagarna är jag bara så jävla tacksam. Idag är en sån dag, mår bra, men det är klart, tänker jag på det igen så försvinner min lycka. Vet att jag kan klara det här, vet att jag kan klara allt, om jag bara har tålamod och bestämmer mig. Allt kommer bli bra..